2012
Äntligen har det blivit dags för Vallhunden Pelle att börja skolan, och som vi uppfattar det så instämmer han till fullo i detta "äntligen". Han är väldigt tänd på sin uppgift och tycker det är otroligt roligt. Mycket arbetsvilja rymms i den lilla kroppen.
Första tillfällena så har han får arbeta i en liten träningsfålla, nu har han fått förtroende att börja jobba på en lite större yta. Pelle är en hund med mycket eye, och det är därför viktigt att han från början får in ett bra arbetssätt från början där han får röra sig en hel del och därmed minskar risken med att låsa sig vid att stå och "stirra" på flocken.
Det är väldigt lärorikt att få se hur alla de där instinkterna som naturligt finns blommar ut och hur fokuserad han är när han är med fåren. Vi håller på att iordningställer en liten hage här hemma på gården, där vi i sommar skall kunna ha en liten träningsflock för att smidigt kunna gå ut och träna korta pass ofta.
I måndags kom den äntligen, såmaskinen. Under två intensiva dagar såddes 75 ha, och den allra värsta vårbrukstressen lugnade ner sig i alla fall ett par växlar. Skönt. Sedan har det fortsatt regna, om än inga stora mängder, men det känns lite lättare att ta, när man vet att det är i alla fall bra för det nysådda..
Nya topplistor när det gäller avelsindex och blupvärden för nöt finns nu på Taurus hemsida, rolig läsning för den intresserade. Själv har jag bara hunnit snabbläsa en liten stund, men kan konstatera att en hel del av våra tjurkalvar finns med. På topplistan för avelstjurar finns Django med för första gången då han nu har fler än 15 avkommor med registrerad 365 dagarsvikt. Han landar på AIX +16, vilket känns riktigt riktigt roligt. MIX 110, PIX 116 och FIX 103 är en prydlig rad som borgar för att han är en allroundtjur som förhoppningsvis skall nedärva riktgt bra modersegenskaper. Vi har de första döttrarna går för betäckning nu, så det blir spännande att följa upp nästa vår.
Djangos bluprad blev följande 92-98 110-107 135 121
Vi ser fram emot att få hem listorna för vår besättning i brevlådan, lite extra nyfikna är vi såklart på att få se hur siffrorna för vår egen Gremlin av Nors T.110 utvecklats.
Vallhunden Pelle har börjat på vallhundsutbildning. Får ta och skriva mer om det imorgon.
En riktig profil har lämnat gården för nya marker (& vackra vita damer) vid Älmås Charolais. När vi köpte Django 2010 hade vi endast sett honom på bild och på film. Förväntningarna var stora, och när vi nu summerar resultatet så här långt så är vi mer än nöjda. Vi har hans första dottergrupp går för betäckning nu, vi har haft en son på prövningsstationen Gunnarp som presterade T.110 och detta med en utmärkt linjärbedömning, och vi har sålt några livtjurar till bruksbesättningar. Ytterligare en omgång kalvar är födda denna vår och ytterligare en grupp kor är betäckta för kalvning nästa vår. De 49 kalvar som hitills är födda är samtliga hornlösa, och vi har inte haft någon svår kalvning och inte heller någon dödfödd kalv efter Django. Ett mycket gott resultat och nu blir det till att fundera ut hur vi bäst kombinerar detta material framåt i vårt avelsarbete.
Vårbruket står ännu och stampar, inte ett enda frö i jorden. Igår eftermiddag kom ytterligare ett rejält regn, så nu försvann lite av stressen i väntan på såmaskinen för nu försenas hela kedjan ytterligare någon dag.
Det där med att passa lammningar, det är trots att det är otroligt arbetsintensivt lättast när det är full fart. Som nu när det är 20 tackor kvar som skall lamma, så dristar man sig till att försöka hinna med en massa annat som blivit lidande de sista veckorna, och gör ihärdiga avstickare för att "kolla i fårhuset". Idag har det i alla fall tagit ett litet skutt framåt, 3 tackor har lammat och vi har just för tillfället 402 lammungar. Känns bra.
Elof försöker förtvivlat få till någon form av vårbruk, där är det dock egentligen inte tiden som begränsar utan det eviga regnandet. Enligt gårdagens prognos var det minst 10 mm att vänta idag, och minst lika mycket imorgon. Sedan förhoppningsvis uppehåll och värme.. Så som det regnar här utanför fönstret nu så gissar jag att de där tio millimetrarna redan har fallit, och mer lär det bli.
Vår djurtransportör kommer idag och skall hämta tre stycken livtjurar för vidare leverans. Sånt är roligt. Känns nästan som skolavslutning/examen för de pojkarna. Nu återstår bara att önska dem lycka till hos sina nya besättningar, så de blir fäder till många fina kalvar nästa vår.
Med risk för att vara lite tjatig så är rubriken en liten hänvisning till april-vädret. Stålande sol, rejäl blåst, lite regn och till och med lite snö. Variationen går inte att klaga på i alla fall ;-)
Igår var jag en snabb avstickare till fastlandet, då jag sitter som förtroendevald i marknadsrådet för Växa region sydost. Mötet hölls i Högsby och dagen började med ett studiebesök hos Joakim och Milton Lindh som bygger ny ladugård med åtta mjölkningsrobotar. Huset är imponerande i sig, 188 x 44 meter.. Alltid roligt att komma ut och vidga sina vyer, höra hur andra tänker och resonerar när de satsar inför framtiden.
Här hemma går lammningen in i den sista 1/4 fasen, vilket i sig känns bra men som alltid när djurantalet ökar så ökar också behovet av tillsyn eftersom smittrycket ofrånkomligt då också blir högre. Nu börjar vi verkligen längta efter att få släppa ut de äldsta lammen och deras mammor på bete.
Vår äldsta ko har kalvat med en riktigt fin kvigkalv efter Django, nu väntar vi ytterligare en Django-kalv sedan är hans grupp färdiga för i år.
Emelic har kommit hem och fått börja charma sina nio kvigor han fått förtroende att ta hand om. Kvigorna blir alltså uppdelade på tre olika tjurar, Gillis, Emalic och Dracula. Ska bli intressant att jämföra resultatet nästa vår.
Idag skall vi iväg på ett spännande lunchmöte, där planer inför vårt företag framtid skall smidas.
Dagens väder på norra Gotland, blåsigt men skapligt varma vindar och sol!!! Det hjälpte alltså att gnälla lite över gårdagens gråväder. Härligt!
Det lammar litegrann, vi har nu passerat 300 strecket. Börjar bli tveksam om vi kommer få nån mer "topp", men det skulle vara önskvärt om det lammade på lite rejält. Fram emot slutet på april har vi dristat oss till att boka in lite andra saker i kalendern, så då har vi enligt planeringen tänkt att lammningen skall vara mer eller mindre klar.. Vi får se hur det går med den saken.
Trots både regn och snö de senaste veckorna börjar det klia i Elofs vårbrukstarm, nu skulle det förberedas för att montera på dubbelmontage på "storasystern". Mot min vilja kan sägas då jag tycker den gör bättre nytta framför djurtransporten..
Idag är det verkligen gråmulet väder. Inte minsta skymt av vare sig sol eller nån blå himmel. Bara dimma och dis. Trist.
I övrigt har det varit en bra förmiddag, fem lamm födda så här långt idag, ett tvillingpar och ett ett gäng trillingar. Har lagt in lammningen dag för dag i Elitlamm och tog mig idag en stund att kika över läget. I klar ledning har vi Mr Big som hade 42 tackor till betäckning och hittills har 32 lammat med 65 lamm. Sist ligger Ikaros där bara 2 av 22 tackor lammat ännu, 4 lamm. Men samtliga 22 skall enligt scanningen vara dräktiga så det var förmodligen bara så att han tog lite tid på sig att få till tekniken ;-) I-Ron har istället 17 av sina 25 tackor som lammat (41 st lamm) så det är allt intressant att titta över lite statistik.
Vi hade köpt sex stycken semindoser från Viking Beef, Charolaistjuren Ferb, och har nu lyckats använda dem. Det är en smula tufft att passa bruster i samband med lammningen, men förhoppningsvis skall detta kunna bli en och annan kalv. För två av de först seminerade korna har 21 dagar efter seminering passerat utan tecken på omlöp så det ser ut att börja bra i alla fall.
Vi provar Ferb i följande kombinationer;
Ferb av Sonarp- Tyson av Fogdegården- JSC Showdown
Ferb av Sonarp- Tornardo av Strömsnäs- Mack
Ferb av Sonarp- Tornardo av Strömsnäs- Nuffield
Ferb av Sonarp- Alvares av Brödåkra- Storm av Wikhus
Ferb av Sonarp- Alvares av Brödåkra- JSC Showdown
Ferb av Sonarp- Vivaldi av Simontorp- Hironde
Tiden går fort när man har roligt! Lammningen har tagit sig lite drygt halvvägs, och samtliga 8 baggar har fått lamm. Jag tycker det flyter på bra, scanningen har inte riktigt stämt, så det är ett flertal tackor som varit scannade med tre lamm som istället lammat med två stora granna, men det är enbart positivt. Nu sista dagarna har det även börjat lamma en hel del ungtackor, och de sköter sig mycket bra och verkar ha bra med mjölk. Det uppskattas och ger bra vibbar inför framtiden.
När det gäller korna så har betäckningsplaneringen i stort sett tagit form, vår fina Gremlin har fått en liten exclusiv flock på 9 st kor, och Gillis har fått fem stycken kvigor att börja träna med, tanken är att fylla på hans flock med några kor inom några veckor. Greve Dracula är släppt till sitt gäng med kvigor, och Django har fått betäcka ungefär 15 st kor nu innan han skall levereras vidare till nya damer vid Älmås Charolais.
Simmentaltjuren King är släppt till 8 st kor, och flocken kommer kompletteras med ytterligare fyra så snart deras kalvar hunnit bli några veckor.
Emalic samägs med vår granngård, Hägvards, och han kommer vara tillgänglig för oss i senare halvan av april. Då kommer hans ansvar bli en flock bestående av 9 st kvigor och omkring 15 st kor.
Under påskhelgen har gården varit fylld med gäster, vilket som alltid uppskattas av både stora och små :-)
Igår kom hon äntligen med båten, vår "nya" traktor, fast bättre begagnad är nog ett mer korrekt uttryck. Visst har det fungerat hjälpligt här på gården under de månader som vi bara haft tillgång till en traktor, men nu känns det som att det var i grevens tid hon dök upp. Egentligen är det ju fjolårets investering som vi börjar om med en gång till så att säga. Nu får vi hoppas det blir bra.
Imorse fanns en fin pigg nyfödd tjurkalv att hälsa på. Det var Djangos 45:e kalv som föds här på Nors, och han följer sin linje med lätta kalvningar, vitala kalvar och inga horn. Jag vet att det finns ungefär 10 st kalvar till födda ute i Sverige, men inte riktigt var.
Antalet lammungar är i skrivande stund 18 st, det är 9 st tackor som har lammat, och 6 av 8 använda baggar som blivit fäder. Så snart har vi nog att göra.. Det ser vi fram emot :-)
Solen strålar och trots att det blåser en del idag är det ljuvligt att vara ute. Dagens hundkurs blev tyvärr inställd pga av sjukdom så vi kommer troligen tillbringa en hel del tid med pyssel i fårhusen. Lika bra att passa på, när det lammar för fullt är det härligt att vara väl förberedd.
För lite drygt en vecka sedan föddes årets första lammunge. En fin rejäl enlig efter vår egen 11172 Nors Iron Man. Igår var det äntligen dags igen, när en ungtacka också fick en unge, denna gång var fadern Sindarve Shaun. Den nya ungen hade första timmarna fullt upp med att äta och prägla sig på sin mamma, men något som var roligt att se var reaktionen hos den äldre lammungen. Den var så nyfiken på den här nya att den nästan höll på att krypa ur skinnet av lycka. Var ungen inne med sin mamma så vem var i närheten och studsade runt om inte 12001. Tog mamma med den ut när hon skulle äta och dricka vatten så vips även 12001 var ute. Snabba besök tillbaka till sin egen mamma när hon klagade allt för högljutt, i övrigt full fokus på den nya kompisen. Helt klart var den mycket efterlängtad, och det kommer säkert inte dröja innan de kör lammrace ihop.
I övrigt känns det som det är många tackor som fyllt i juver och blivit rejält runda på sistone, jag tror det kan komma en liten "för"-topp när som helst, så då lär 1:an och 2:an få många kompisar att hålla reda på.
Idag har vi haft gårdsbesök från LRF-satsningen Säkert Bondförnuft. Känns mycket bra och gav både en hel del kunskap och en del direkta grejer att tänka på hur man kan förbättra arbetsmiljön på gården.
En kalv hittills idag, en riktig fining :-) Vad det blev för sort? Tjur såklart. Fader är Django och mamma är 5025 Lyre. Morfar JSC Showdown IMP CAN och MMF Gavott av Grönekulla T.109. Ska bli spännande att se vad Svensk Mjölks dator får till för avelsvärden när den smackar ihop 5025´s bluprad 117-104 115-125 110 118 med Django´s 92-98 108-104 123 113.
En tjur som vi gärna skulle ropat hem på årets elittjursauktion på Gunnarp är Gustav av Skalltorp. Han fångade tidigt vårt intresse och har hållt hela vägen fram. Tyvärr kommer han inte till auktion, men detta på grund av en god anledning, nämnligen att Viking Genetics valt att köpa in honom som semintjur. Ett mycket bra val i våra ögon, och glädjande då vi om allt går som det ska kommer ha tillgång till att köpa semin efter honom så småninigom.
Som tur är hade vi lite, lite detta på känn och hade utsett en "reserv", så nu hälsar vi istället 1324 Gillis av Skalltorp välkommen till Nors. Gillis är också efter Akron av Backgården T.111, och morfar är Wei Bull av Simontorp T.108. Kolinje är Europa.
Det som vi ser som de främsta fördelarna med Gillis är en utmärkt exteriör med mkt god köttansättning, han är harmoniskt byggd och har fina ben. Genomgående för Akronavkommorna är också ett lugnt och stabilt lynne, och den här killen gjorde ett mkt gott intryck när jag var och hälsade på honom för ca en månad sedan.
Nu börjar årets laguppställning ta form :-)
Har varit på uppstart av vårens unghundskurs, som jag skall gå med Pelle. Har funderat mycket och fått mycket råd angående hurvida man skall träna lydnad med sin vallhund innan man börjar träna vallning osv, men efter att ha varit på uppstarten igår känner jag mig väldigt trygg i att ha tagit rätt beslut. De moment som vi kommer gå igenom på kursen är såna grundläggande moment som jag som hundägare/förare kommer förvänta mig att hunden skall kunna, det handlar en hel del om kontakt och ledarskapsövningar, och dessutom läggs mycket fokus på att hunden skall kunna umgås och koppla av i grupp. Det kommer bli ett gäng roliga söndagar att se fram emot framöver!!
Igår semineras säsongens första ko, om det blir en kalv blir kombinationen Ferb-Tornardo-Nuffild. Kalv nr 70 född imorse, en tjurkalv, Django-Amigo-Bacardi. Låter inte helt fel, eller hur?
Idag blir det förutom rutiner lite "vårjobb", det är staket inför vårens betes-släpp som skall åtgärdas och fixas.
En av de kor som producerar bäst i vår besättning är 8028 Lyre. Hon utmärkte sig redan som kviga, när hon kalvade in med en fin tjurkalv som sedan utvecklades till en riktigt fin livtjur 597 Forester. 2011 fick hon en kvigakalv 1111 Lyre (efter ET-tjuren Aladin) som presterat vikterna 46-315-512 och givetvis skall få vara kvar i besättningen. Självklart kan man inte låta bli att vara lite extra nyfiken på vem det var som bodde där inne i magen i år, och igår morse möttes jag av en bedårade kvigkalv som kommer få nr 1228 Lyre, fader Django. Blup om man tar snitt av mor och far blir xx-xx 114-115 125 120. Inga horn (som vanligt efter Django) och ser riktigt lovande ut. I år har vi fått ca 1/3 kvigor och 2/3 tjurkalvar, men så länge de bästa korna får kvigkalvar så känns framtiden säkrad :-)
Mormor till 1228 är 5025 Lyre som också är mormor till 628 Frank`N`Stein T.112.
Inte vet jag vad tjurarna pysslade med för en sådär nio månader och tio dagar sedan, men uppenbarligen skötte de inte sitt jobb i någon större utsträckning.. Inte en enda kalv på flera dagar. Sist ut var 932 Eria som fick en tjurkalv efter Einstein-Chairman-Bacardi i torsdags, i övrigt nada. Förhoppningsvis kommer det en liten topp snart, det känns som att tiden rinner iväg och att det snart kommer bli läge att ha fokus på lammen istället.
De som har kalvat verkar i alla fall vara i fin form, och i fredags morse var två kor i perfekt läge för seminering så då gällde det att ha is i magen och inte bli för ivrig. Kalvar runt 10-15 december känns lite i tidigaste laget, så nån vecka till kan gott få passera innan det är dags att börja. I år har vi bestämt oss för att seminera med Ferb, det är en tjur som tilltalar oss både vad gäller härstamning och index. Vi har inga importdoser kvar i lager.
När det är så fint vårväder som vi haft senaste dagarna börjar det kännas aktuellt med att finslipa en del på betäckningsplaneringen. Django har trots sin ungkarldiet på grovt ensilage börjat se en aning tjock ut, så det skulle nog göra honom gott att komma igång att jobba snart. Sonen Greve Dracula som skall få tjänstgöra som kvigtjur har verkligen fattat galoppen för det här med tjejer och står nu och trånar mest hela dagarna. Syns på hullet som blir en aning sämre när man inte har tid att äta. men det gör nog bara att han är i bra brukskondition när det väl blir dags att få gå ut.
Igår fick vi hem prover på elektroniska märken till lammen, det ser faktiskt ut som vi kommer göra allvar av den satsningen, äntligen efter många års längtan.
Får vi lov att presentera 677 Gremlins storlekstyp och exteriörbedömning för er som är intresserade av sånt? Han är den 17/1 mätt till 140 cm vilket ger en storlekstyp på 8,5 (Fader Django mättes vid samma ålder till 138 cm och fick storlekstyp 8,1.
Linjärbedömningen ser ut som följer:
Kropp:
7 7 5 8 8
Muskelfyllnad:
7 8 6 7 7 8 8 7 8
Ben:
5 5 8 7 4
Sammanställt:
Kropp 89 Muskler 83 Ben 88 Helhet 89
LÃ¥ter som en snygg kille, eller hur? ;-)
Det är tvära kast mellan att har turen (eller ödet om ni så vill) på rätt sida alternativt fel sida när man jobbar med levande varelser. Igår kväll när jag precis kommit hem med barnen från dagis ringde Elof, jag behöver hjälp, 5009 håller på att kalva och det är bakfötter. Kommer ner till ladugården och ser att det är relativt grova klövar och ben som tittar fram. Lite trixigt är det ju när de skall ut baklänges, och vi är väl medvetna om att tar det för långt tid så kan det sluta med att man står där med en kalv som andats in en massa fosterslem, alternativ fått syrebrist och inte vill vara med. Den här gången gick det enligt alla konstens regler bra, och även om kalven hostade och rosslade en stund när han kom ut så var det ingen fara med honom, och idag är han pigg som vilken en dag gammal kalv som helst.
Vid dagens morgonrunda var allt lugnt, sista anhalten är fårhusen där jag går en runda i varje hus för att se att allt är som det ska. När jag öppnar skjutdörren till hus 1 ser jag att större delen av djuren inte har vaknat ännu, utan ligger nedburrade i halmen och möjligen idisslar litegrann. I baggboxen är halva gänget vaket och de övriga sover. Tittar till en extra gång, visst ligger en av baggarna alldelles, alldelles för stilla? Han ligger så fint ihoprullad precis som de gör när de sover, men jag kan inte se magen röra sig. Går försiktigt närmare, och förstår att något har hänt. Han är helt livlös och när jag känner på öronen är de kalla. Märkligt. Vi har inte kunnat se några tecken på att han varit sjuk. Efter kontakt med Svenska Djurhälsovårdens veterinärer körde vi in honom till Visby för obduktion, hoppas att vi kan få någon klarhet i vad som hänt.
Nu på eftermiddagen har ytterligare en kviga kalvat, hon skötte sig själv och allt gick bra. Gissa vad det blev? Ja, visst blev det en tjurkalv :-) Nu får jag snart beställa hem fler tjurkalv-öronmärken för de går åt som smör i solsken.
Många glädjeämnen och fördelar innebär livet som egenföretagare. Tyvärr finns också tillfällen när det är mindre roligt. Här har senaste månaden olika bakterier valsat runt i familjen, de flesta har någon form av cirkelgång via förskolan. Barnen har av och till varit hemma, med förkylning och skrällande hosta, en liten släng av vinterkräksjuka har också varit på besök. Elof och jag har klarat oss hyfsat. Hostar och nyser, trötta, javisst, men tillvaron har ändå gått att få ihop med lite envishet. Igår eftermiddag kände jag att min envisa förkylning började uppgraderas till en ihållande värk i kroppen, och efter denna morgons tur i stallarna var det ett faktum att nu var det kört. Feber så tänderna skallrar och värk i hela kroppen..
Som tur är mår Elof ännu hyfsat bra, och får själv sköta rutinerna ute. Skrivbordsarbetet för helt enkelt vänta. Nu gäller det att så snabbt som möjligt bli av med febern och komma på fötter igen, för att båda skall åka dit i influensa samtidigt, det fungerar helt enkelt inte.
Morgondagens stalltur innebar i alla fall glädjen att få välkomna ytterligare två kalvar, tjurkalv Virgil-Orwell-McShot och tjurkalv Dalton-Aladin-Rebell.
Denna vecka har grupp 1 slutvägts på prövningsstationen Gunnarp och vår representant Gremlin fick till slut fina T.110 att lägga till efter sitt namn. Han har en genomsnittstillväxt på 2104 gram/dag. Nu hungrar vi naturligtvis efter mer information. Vi har ju inte sett honom sedan han lämnade gården i mitten av augusti, och även om vi har bilder från när han var liten att gå tillbaka till, så är vi ju ruskigt nyfikna på att få veta hur han ser ut nu.
Lite preliminär information har vi fått via Charolaisföreningens kontaktråd, och de siffrorna bådar mycket gott!! Så snart vi får mer information om linjärbedömning och storlekstyp så lovar vi att hålla er underrättade här på sidan.
Idag har vi så här långt fått tre kalvar. En tjur efter Dalton-Aladin-Alvares, mor är en Lyre-kviga, en kviga efter Ferry-Viril-1118, modern heter Topie och är andrakalvare,dessutom halvsyster med Gremlin ♥, och sedan ytterligare en kvigkalv efter Dalton-Saumur-Tellus, modern är 1033, en Avanture-kviga (ni ser henne på bilden intill, då bara några månader gammal).
Det känns bra att det fyller på med lite kvigkalvar, hittills har vi haft ett riktigt "tjur-år" och har för tillfället ungefär 2/3 tjurkalvar. Från 2011 har vi många fina lovande kvigor, och jag hade tänkt försöka vara riktigt hård och gallra så att 15 av 45 skulle bli utvalda livdjur, nu när det ser ut att bli färre antal kvigor att välja bland 2012 så börjar det luta åt att vi släpper 18 st kvigor från 2011 till betäckning. Det har varit väldigt svårt att välja bort tre av dessa arton, och då är det kanske helt enkelt så att det är meningen att de skall få chansen allihop.
Igår morse när jag gick tillsynsrundan stod han plötsligt där. Den perfekta kalven. Rejäl härlig exteriör, bra bredd över ryggen, litet fint huvud, syntes på långt håll att det inte skulle finnas tillstymelse till några horn. Härlig blick, full av vitalitet. Magen var klotrund, alleredan full med mjölk trots att pälsen ännu var fuktig så särskilt lång stund kunde inte ha passerat sedan han föddes. Mamman stod bredvid, tittade på mig och väntade på sitt beröm. Se matte, vilken fin jag har fått. 2010 och 2011 har hon fått kvigkalvar som båda räknas till toppskiktet i besättningen. Nu stod han här, kronprinsen, allt vad jag kunde önska. Tog några steg tillbaka, försökte ta på de kritiska ögonen, något litet frågetecken måste det vell finnas? Nån vek kota, nått vridet ben, eller. Nej, kunde inte se några skavanker.
Resterande del av dagen skulle tillbringas i på möte i Stockholm så det blev snabba ryck in och sedan vidare till flyget. Därför kom inte bakslaget förren idag. När han skulle vägas. Han väger för mycket... Alldelles för mycket. Jag visste han han skulle väga över medel, och det fanns förklaringar till då jag har betäckningsdatum för kon och vet att hon gått över ett antal dagar. Tankarna snurrade, hur många dagar har hon gått över, borde man inte kunna räkna bort ett antal gram per dag? Hon mjölkar otroligt bra, och han har magen proppfull med mjölk, borde inte det väga en del? Vågen, går den verkligen rätt?
Inne vid skrivbordet med den fantastiska kalven utom synhåll landar jag tillbaka i verkligheten igen. Givetvis finns ingen utväg. Det är som det är. Favoriter kan aldrig få genvägar eller specialhandling, och när det gäller vikter är det siffran på vågen som gäller. Men ursch vad ont det gör. Det där finaste namnet på H, det får vi spara på ett tag till. Den här killen, han får heta Hazard. Risk. Skulle det visa sig att han kommer utvecklas precis så otroligt bra som jag tror, då är det en risk att ta, ifall vi vill prova att trots allt använda honom i vårt avelsarbete. Den risken kan man bara ta när man har alla kort på bordet, och kan väga för och nackdelar mot varann. Åker ni till Gotland i sommar är ni varmt välkomna hit och se underverket.
Antalet kalvar har stigit de senaste dagarna och är nu uppe i 48 st. Nu har vi fått lite varmare väder så det har varit en hel del jobb när ströbäddarna tinar och börjar ge ifrån sig vätska, det blir snabbt kladdigt då. Enligt väderprognosen kan vi vänta oss omkring 20 cm snö, det är kanske inget vi ser fram emot, men man får ta det som det kommer.
Det har varit intensiva dagar med kontorsarbete för att bli klar med bokföring och redovisningar, skönt att datumet nu har passerat och siffrorna inrapporterade. Idag blir det märkning och vägning av de kalvar som blivit födda under helgen och igår, och sedan rutinsysslor. En hel del tankar snurrar kring vårens betäckningar, man ser vad det blivit för typ av kalv i den kombinationen som var nu, utvärderar och omprioriterar. Semindoser är beställda och finns hemma, så någon gång under vecka 10 kan det vara dags för första semineringarna.
I lördags var Charolaisföreningens årsmöte. En hel del viktiga och intressanta frågor skulle avhandlas under eftermiddagen, tyvärr hade vi inte möjlighet att komma iväg dit. Förhoppningsvis kommer en resumé på hemsidan så småningom.
Äntligen var det dags, Simmentalkvigan som vi väntat och väntat på att hon skulle kalva, kalvade imorse med en fin polled kvigkalv. Fader till kalven är semintjuren Nisse och morfar Hugin. På Viking Genetics hemsida kunde vi idag också läsa att Nisse fått godkänt när det gäller kalvningsegenskaper på mjölkkor, så nu har han flyttats upp från ungtjurslistan till det ordiarie sortimentet.
Den värsta kylan har släppt taget om Gotland, och just nu har vi endast minus 7 grader. Solen skiner och det är en fin dag.
En av de Django-avkommor jag spekulerade över i gårdagens blogg föddes lite senare under dagen, en riktigt fin tjurkalv f. Django mf.Alvares mmf.Tyson. Han har en jätteduktig mamma med massor av mjölk så det här kommer förhoppningsvis bli en kille med en många goda modersegenskaper med sig i bagaget. Så nu är de elva Django-avkommor, ingen med horn och ingen dödfödd.
Två kalvar (tjurar) har vi hunnit få efter vår egen kronprins, Ferry av Nors efter ET-tjuren Aladin och mf. Ross av Grönekulla. Vår vision med Ferry är att han skall användas till kor, och ge lite rejäla kalvar gällande kroppsbyggnad och muskelmassa, men även ha med goda förutsättningar för att ge bra rekryteringsdjur. Dessa två som är först ut ser lovande ut, det är så roligt att få se om det blir som man hoppats, eller om inte hur blev det då?
På facebook dyker det då och då upp rapporter om kalvningar och slaktresultat, både från kollegor med med bruksbesättningar och från andra Charolaisuppfödare. Det är ett roligt sätt att dela med sig av sin vardag. En hel del besättningar har ju hemsidor, men det är ytterst få som håller dem uppdaterade.
Kylan håller i sig och det är lager på lager som gäller när jag vandrar iväg på min inspektionsrunda. Det knarrar under skorna och hundarna springer före väl medvetna om vart vi ska. Kan bero på att det är samma runda, varje morgon. Idag var det helt lugnt ute i stallarna. Ingen ny kalv född, och när jag stack in huvudet i fårstallarna låg de ännu tätt tillsammans, det enda som hördes var hundratals käkar som idisslar. Fårens vattenkoppar har ett rejält lager is, men det gör mig inte så bekymrad, det var likadant igår. Som tur är fungerar cirkulationen och värmepatronen, det är bara vattnet som står i kopparna som fryser, och det hackar vi ur och fyller på en skvätt varmvatten så håller det sig under dagen.
Kvigkalven som födddes igår eftermiddag ligger väl nedbäddad i halmen bakom ryggen på sina mamma. Rund och go om magen och pälsen står rakt ut. Det är så härligt, att så fort de är torra så är faran med kylan över. Vågar tänka en liten tanke om att just den där kvigkalven, den har chansen att bli något alldelles extra. Men mycket kan hända på vägen, det är inget som är självklart.
Tio av tjugofyra Djangokalvar har hunnit födas, och en snabb titt på listan gör att jag får fundera både en och tre gånger på vilka av de kommande jag är mest nyfiken på. Önskar jag helst en tjur eller kviga i den och den kombinationen? Vad sägs om Django-Amigo-Bacardi, eller Django-Showdown-Gavott? Eller helsyskonet till Gremlin på prövningen? Eller Django-Alvares-Tyson eller Django-Cigar-Hurricane?
Lagom när solen bryter igenom morgondiset kommer en liten svärm småfåglar till barnens "fågelmat-träd" utanför köksfönstret. För första gången den här vintern kommer de på besök, lysande klar-röda domherrar. Önskar att jag hade haft kameran i handen och kunnat dela det med er.
Från att ha varit ohyggligt bortskämda med frånvaron av vinter så har vi nu fått känna på rejäl kyla. Rysskyla sägs det. Burrr. En sak som slår mig är hur mycket det sliter på kroppen att arbeta utomhus när det är så här pass kallt. Vi gör i stort sett samma arbete som annars, men nu är man mycket stelare, huden blir torr och skör och det görs fina akrobatkonster när man råkar kliva på nån osynlig isfläck då och då.
Igår eftermiddag födes fem kalvar inom loppet av några timmar, och idag har vi alldelles nyss fått en fin kvigkalv. Mamma är 7018 Lyre av Nors, hon är även mor till 628 Frank`N`Stein T.112 (2010) och 666 Greve Dracula (2011) så det här blir en kvigkalv som har en del förväntningar att leva upp till.
Vi har gått och haft skärpt bevakning på två kor och en kviga ett antal dagar nu, men ännu har ingen av dem behagat kalva, utan det hinner kalva ett helt gäng innan de kommer sig för. Korna är jag inget orolig för, däremot börjar det kännas som den där kvigan kunde ta och sätta fart nu. Hon är seminerad och är nu 8 dagar över tiden. Förhoppningsvis blir det ändå en fin lagom stor kalv, men det kan också vara så att de växer rejält på slutet, och några kilo hit eller dit kan göra stor skillnad. Jag får återkomma om hur det slutar. Förhoppningsvis bra. Jag försöker tänka att med alla fribetäckta kvigor så vet jag ju oftast inte exakt betäckningsdatum, så de kanske också går över tiden en vecka hit eller dit utan att jag har en aning och därav inte oroar mig ett dugg.
Ytterligare en kalv föddes i alla fall igår, och det var en liten efterlängtad rackare. Nu råkade det bli han, vi hoppas ju på kvigor efter våra Simmental men de lyser med sin frånvaro. Det är en härligt typ på den här kalven och det ska bli jättespännande att se hur han utvecklas under sommaren. Mor är 1051 Miss av Nors, efter Ludde av Stegatorp T.112 och far är Lancelot av Bäckaby T.108. Mormor är vår ET-ko, 244 Miss av Tiricke som i sin tur har f. Mr Lewis och mf. Crossroad Benchmark. Kommer ni på besök, håll utkik efter 713 Randleff av Nors ;-)
Imorse hade ytterligare en Aladinkviga kalvat, även denna med en fin liten kvigkalv. Än så länge har kvigorna skött sig otroligt väl. De pysslar sina kalvar, håller ordning på dem, och när man efter några timmar kollar upp kalven är den rund och mätt i magen. Det är så otroligt roligt att jobba då, när man mest fungerar som upp-passare (städar, bäddar med ny halm, fodrar..) och observatör.
Snökanonen som utlovats inför torsdagen har ännu lyst med sin frånvaro, visst har det snöat en del, men absolut ingen extremt. Däremot håller kylan i sig och det blir rejält bitigt i kinderna när man varit ute en stund. Elof har fått städfnatt och röjer i verkstaden. Utanpå ser den liten och ynklig ut, men det är otroligt hur mycket skräp han kan skopa ut därifrån. Kanske att man skall drista sig till ett studiebesök där imorgon?
Äntligen kom då den efterlängtade mannen från landet långt bort, Carl Williams med sin ultraljudscanner. Jag blir lika imponerad varje gång över hur säker och duktig han är, det är en ovärdelig hjälp för oss i vårt arbete med lammen. Resultatet var ganska likt tidigare år, vi kommer få ungefär lika många tackor med tre lamm som med ett, två tackor skall få fyra lamm... Många av våra ungtackor var dräktiga med två lamm, det är som det är, men kunde jag få välja hade jag önskat att de bara fick ett första året. Alla åtta baggar har fungerat, så det blir gott betyg åt våra fyra ungbaggar som gjort klart godkänd debut.
De tackor som inte var dräktiga kommer att få bilda en exclusiv liten träningsgrupp till Vallhunden Pelle, så till våren skall vi be någon med en vältränad vallhund komma hit och "valla in" dem, och när Pelle och vi gått kurs så vi vet vad vi skall träna på så kommer vi kunna träna här hemma under lite ordnade former också. Har även planer på att bygga en liten hage för just detta ändamål.
Kalvningen går sakta framåt, vi har nu 25 st kalvar. Första kvigan efter vår ET-tjur Aladin hade kalvat imorse och fanns där med en sagolikt söt liten kvigkalv vid sidan. Våra Aladin-avkommor tror jag mycket på, och det ska bli väldigt roligt att få följa dem framåt. Just nu tror jag att det när som helst infaller en peak när det gäller kalvningar, det är många som ser ut att kunna kalva precis när som helst. Vem vet, kanske att det blir en 5-6 kalvar till idag?
Efter ett 2011 som vi helst förpassar till historieböckerna, då mkt ork och tid gått ut på att få vardagen att fungera så har vi så smått börjat få inspiration och energi att titta lite över vattenytan, och fundera på nya projekt. Det gäller att skynda långsamt nu, så vi inte gör något överilat som vi inte orkar med, men det är en viss efterlängtad känsla, det där att se möjligheter istället för hinder och våga tro och tänka framåt.
Skulle jag vara skrockfull så vågar jag nog aldrig mer skriva om att något faktiskt gick bra, för tji fick vi med den där tackungen som repade sig så bra och stod och mumsade i sin matkorg. Nästa morgon var hon död. Väldigt märkligt kan jag tycka men så här i efterhand var det precis samma scenario som med en av kvigorna tidigare i höst. Elof fick syn på att den såg hängig ut, ringde veterinär som kom samma eftermiddag. Kvigan fick diverse ompyssling med Ultrapen mot lunginflammation och sedan lite smärtstillande febernedsättande dundermedel. Såg efter några timmar bättre ut, för att nästa dag se ut att bli sämre och sämre igen. Dagen efter död. Jag under vad det är för sorts lunginflammationbakterie, och som dels har så snabbt förlopp och dels det vanliga Ultrapen alltså inte biter på?
Nästa gång vi har vår besättningsveterinär ute måste vi ta och diskutera de här två fallen, och skulle det hända igen så är det blixtsnabbt in på obduktion om det går lika illa.
Just nu, peppar peppar ta i trä så känns det som hälsoläget är gott där ute i stallarna och vi har fått två kalvar idag, en kvigkalv (f.Virgil mf.Sharpcane) och en tjurkalv efter en kviga (f.Dalton mf.Culta).
Har fått några telfonsamtal från kollegor här på Gotland som fått sina tackor scannade, självklart är man nyfiken att höra, är det mycket trillingar, många tomma, hur många lamm ska ni få? Själva får vi vara nyfikna några dagar till innan vi vet facit. Jag brukar vänta in scanningen innan jag beställer öronmärken, så att det ska bli på ett ungefär lagom många. I år har jag en dröm om att de öronmärkena som beställs ev ska vara elektroniska, vi får vell se hur det går med det.
Väckarklockan piper, och det första man blir medveten om är hur varmt och skönt det är under täcket, och hur det blåser och slamrar på fönstren, regnet fullkomligen vräker ner därute i mörkret... Då är det väldigt lätt att önska sig någon annanstans, eller åtminstone att man lätt och lugnt kunde dra om sig täcket lite extra och bara sova vidare.
Så är dock inte verkligheten, utan det gäller att ta dagen som den kommer. Jag känner att jag är sådär löjligt vuxet tacksam, att de här mängderna med nederbörd som kommit igår och nu på natten-förmiddagen ändå kommer som regn och inte snö... Vilka mängder det skulle blivit! Fem grader varmt har vi också, och ingen tjäle så även om vattnet just nu inte har någon stans att ta ivägen så kommer det kunna sjunka undan.
Igår var det fårklippning. Det gick väldigt bra, tre duktiga klippare började klippa vid halv elva och var klara vid tre. Sedan är det förståss en hel del jobb före och efter, men nog är det smidigt när själva djurhanteringen är klar på några timmar.
I går eftermiddag fick vi syn på en livtackunge som såg hängig ut. Hon hade fällt ner öronen, och stod och såg slö och loj ut. Typiskt sjuk. Tyvärr har man blivit lite krass, och jag byggde iordning sjukbox, ströade upp och satte in mat och vatten med en liten ful tanke som gnage i bakhuvudet -hon kommer ändå vara död imorgon... Nåväl, ungen pysslades om, fick medicin och lite allmän omvårdnad, och jag visste att jag förmodligen hade att vänta mig två scenarior. Antingen så vänder det eller så dör hon. Jag tycker det är svårt att vända förloppet när just fåren eller lammen blir sjuka. De tappar gnistan så otroligt fort. Det här var typiska tecken på en sådan snabb lunginflammation, och de brukar vara trixiga att lyckas med. Imorse öppnade jag försiktigt porten till fårhuset, och till min stora glädje (och förvåning) stod hon faktiskt upp, och naslade till och med litegrann i sin mat. Sånt blir man glad och tacksam över. Hoppas ,hoppas nu att det går vägen och hon blir helt frisk. Då ska jag nästa gång något händer bygga sjukbox med lite mer entusiasm.
Det finns inget som är så enerverande som att gå och spana och vänta på att de där rackarns kalvarna ska födas, och så händer det INGENTING... Korna går därnere och kliar sig på sina borstar, äter, slickar saltsten, idisslar, sover, idisslar lite till, äter osv. Helt normalt ko-liv med andra ord. Gör nått annat då tänker ni, och jadå, det gör vi också. Imorgon till exempel är det dags för klippning av fåren, ett arbete som beräknas pågå från morgon till kväll. Man jobbar helt enkelt tills det är klart. Bokföring står också på att göra listan, likaså att betala ett gäng räkningar, det känns som många satt sig ner och fakturerat just 31/12 :-)
Vi klurar just nu en hel del på hur vi ska kunna bli effektivare när det gäller arbetet med lammen. Vår sorteringsanläggning är byggd i trä och är från 60-talet, och den har visserligen fyllt sin funktion i många år men nu börjar den ha gjort sitt. Det ska bli spännande att se vad för nytänkande som skall komma ifråga. Vi passar på att utnyttja våra vänner och bekanta som tyckare och rådgivare, imorgon är det fårklipparnas tur att vara med och tänka till. De är ju här och klipper minst tre gånger per år, och har säkert också intresse i att det blir ett bra flöde på djuren, bra ljus och arbetsmiljö osv.
Det som är kul är att det finns faktiskt en hel del ny teknik att ta till sig. Sverige är små på får, och det har länge märkts i utbudet på hjälpmedel för lammproduktion, men nu börjar det minsann lossna. Det glädjer oss.
Idag har vinden vänt och är numera nordlig. Det kändes när jag var ute på morgonrundan i stallarna, fortfarande plusgrader men den där isande kalla vinden, den hjälper inga kläder mot. En ny kalv född, fader Django morfar JSC Showdown. Jag vet ännu inte vad det är för en sort, den var precis nyfödd när jag kom så de fick sköta sitt och vara ifred. Man känner sig verkligen priviligerad när man kan sitta på en halmhög några meter bort och få ta del av när mamma och unge möts för första gången.
Django har nu fått 6 st kalvar, och jag har inte lyckats få se nån kalvning. Förra året visste vi inte riktigt vad han skulle lämna, men i år så känns det väldigt tryggt, vi vet att kalvarna förutom att de inte är några tungviktare också har en bra form och är mycket vitala när de föds. Det är något som är väldigt lätt att börja ta förgivet men som absolut inte får glömmas bort. Därför har vi just vitalitet som ett av våra främsta avelsmål.
Igår satt jag själv och läste lite olika flikar här på hemsidan, och upptäckte att jag varit dålig på att uppdatera en del sidor. Igår fick jag inspiration att ta tag i vår redovisningen av uppställningen med avelsbaggar, så där finns nu alla de aktuella åtta grabbarna som tjänstgjort i höst, tyvärr har jag inga bilder på två av dem , men det ska avhjälpas efter betessläppet i vår. Fler sidor finns att jobba med, och de kommer fräschas upp, håll lite utkik :-)
Har fått brev från Husdjurföreningen med inventering av de Charolais semindoser vi har i lager. Det är inte många kvar där, och det känns bra, eftersom vårens strategi är att prova lite nytt. Får återkomma till det när det börjar bli dags.
Första dagen på det nya året. Tassade ner till stallarna för morgonens tillsyn, hela omgivningen var vit av frost och det var fyra grader kallt ute. Vackert. Ingen ny kalv född under natten. Simmentaltvillingarna som föddes igår ser pigga och glada ut, och är runda och fina om magen. Välätna. Inte mkt att sköta med andra ord, och efter att ha småpratat med dessa ljuvligt söta små underverk en stund så lockade en kopp varmt kaffe.
Januari månad. Vad väntar nu, närmast i tiden? Fåren skall klippas, och därefter så småningom även scannas för att se hur många foster de har. Därefter sorterar vi upp dem i olika grupper. De som är tomma, dvs inte dräktiga kommer i år få ett specialuppdrag, nämnligen att bli träningsgrupp när vår border collie Pelle skall lära sig grunderna i vallning. Kalvningen ska förhoppningsvis fortgå i lugn och jämn takt.
Ungdjuren som var kalvar förra året skall ettårsvägas, och den slutliga rangeringen bland kvigorna skall göras. Målet är att ungefär 15 stycken skall sparas för rekrytering.
På Gunnarp pågår som bäst årets prövning av köttrastjurar, nu börjar det bli högintressant att följa dem och särskilt då de linjer som vi tycker är extra intressanta. På tal om tjurar så är vi spekulanter på en ny Simmentaltjur
till vår besättning. Vi prioriterar som alltid lynne, exteriör med tyngdpunkt på ben och klövar, och vitalitet. Grabben vi söker skall gärna ha goda index för mjölk och formklass. Har ni en sådan att sälja? Varmt välkomna att höra av er i så fall.
Gott nytt år allesamman