Aladin är ett impulsköp. Inget snack om den saken. Men som han har tagit plats i vÃ¥r besättning. Vi hade inte kunnat hitta en bättre kandidat om vi sÃ¥ selekterat marknaden om och om igen. Vad föll vi för? Egentligen härstamningen. I övrigt var han en skygg, oborstad slygel som helst höll sig pÃ¥ sin kant. Men nu när vi lärt känna varann vet vi bättre. Aladin är en tjur med mkt potential. Hans kalvar föds lätt och är väldigt pigga och vitala. Efter bara nÃ¥gra dagar har de fyllt ut rejält och blir breda över ryggen och precis lagom robust benstomme. Vi upplever Aladin som knappt medelstor sÃ¥ vi använder honom till hondjur som är medelstora eller av större storlekstyp, och det känns som han kompletterar dem perfekt. Det är med glädje vi följer Aladins första kalvomgÃ¥ng här pÃ¥ Nors som nu är födda 2010, och vi hoppas att 2011 fÃ¥ ännu ett gäng av samma kaliber.

Första gången jag skulle klippa Aladin var det med livet som insats. Han ville inte sitta fast, och det var nära att halva ladugården och inredningen gav vika när vi hade vår batalj. Nåväl, klippt blev han och efter månader av stillsamt pyssel kan jag nu meddela att han frivilligt kommer fram när han ser att jag har med borste eller klippmaskinen, och i våras stod lös i boxen och blev klippt innan han släpptes till sin betäckningsgrupp. "Det går att lära gamla hundar att sitta!!"

Sagan om Aladin fick ett alldelles för snabbt slut, det har ni kunnat följa här på hemsidan. Har ni missat den tragiska historien så finns den att läsa på bloggen med start i maj och sedan under följande inlägg under sommaren 2010.