Med och motgångar hör till, både när det gäller privatlivet som företaget. Jag brukar försöka ha inställningen att det känns bättre att bli arg än ledsen, för ilska ger i alla fall nån form av endorfiner så man får en massa gjort, medans att bli ledsen tar en massa energi. Allra bäst är förståss om det går att fokusera på de saker som är bra och positiva, tyvärr går det dock inte alltid..

Denna vecka har jag försökt tänka på allt som gått bra på senaste tiden, riksbedömningen, fotrötebesiktningen, att det inte regnar så tredjeskörden håller på att bärgas, att lammen är klippta, ja ni vet. Men jag känner nån form av ilska som bubblar i mig, och det beror på att just denna vecka har Sveriges största lekstuga, försvaret, valt att lägga ytterligare en flygövning här över norra Gotland. Detta sammanfaller precis med att vi till vår stora besvikelse tvingats ge upp när det gäller Aladin. Vi har haft det på känn de senaste veckorna. Han kommer nog inte bli bra. Men man vill ju så gärna hoppas, och vi sa att -nej men idag så ser han betydligt bättre ut, nu är vell ändå svullnaden i foten lite mindre osv. Men nej, faktum kvarstod. Aladin hämtade sig till stor del bra efter att vi hittat honom. De stora sår han åsakat sig läkte fint, han kom igång att äta bra igen och började se mindre uppdragen ut i buken. Ögonen fick tillbaka lite glans och livfullhet. Men höger bak-klöv, den visade inga tecken på förbättring. Klövverkaren klossade höger innerklöv för att den yttre skulle få chans att läka i lugn och ro, och veterinären gav både smärtstillande och antibiotika, men tyvärr visade sig den prognos som vår klövverkare sa när han först fick syn på foten vara rätt, klövbenet var förmodligen brutet, söndertrampat.

Så i tisdags fick Aladin sluta sina dagar här på gården. Det gick lugnt till & han var så väl värd ett sånt slut. Jag pratade med honom och han stod och lyssnade och klurade förmodligen på om jag inte hade med några pellets och så var han borta. Precis när vi kopplat kedjan för att dra ut honom ur boxen kommer ett av försvarets jaktplan, alldelles över trädtopparna. Det fullkomligt dånar i öronen när det brakar förbi vår gård. Inte nån godkänd höjd på den flygningen inte... Ilska? ja, det är bara förnamnet, men vad hjälper det? Klart att killarna i uniform måste få leka lite.

Veckan som gick var spännande. Först ut var årets riksbedömning, följd av nyheten för i år fotrötebesiktning av besättningen. Det har vädermässigt varit ett skruttigt lammår, och våra baggar är mindre än vad vi vant oss vid, men vi tog "tjuren vid hornen" och gav oss iväg med 16 st i vårt tycke spännande aspiranter. Riksdomare på Gotland i år var Margareta Källberg och Katarina Fritjofsson. När vi några timmar senare återvände hemåt kunde vi glatt konstatera att våra baggar fått till största delen goda betyg. Två stycken fick underkänt med 2:a i helhet, en pågrund av flammig färg, och den andra hade för tunt pälshår. Men resterande pojkar klarade av äventyret med hedern i behåll och vi kunde summera följande;

1 st med helhet 5 (!!!) 29 poäng. Fader 08160 Fleece av Nors, mf 4047 Ramkvilla Ram.

1 st med helhet 4,5    27,5 poäng. Fader 08014 Sindarve Shaun, mf 2046 Estas Astor.

2 st med helhet 4 och 26 poäng. Fäder 08014 Sindarve Shaun & 08315 Nors Fox.

5 st med helthet 4 och 25 poäng. Fäder 08014 Sindarve Shaun, 2 x 08160 Nors Fleece, 09078 Gränby Mr Big & 4047 Ramkvilla Ram.

1 st med helhet 4 och 24 poäng. Fader 08160 Nors Flecce.

4 st med helhet 3 och 22 poäng. Fäder 08014 Sindarve Shaun, 2 x 08315 Nors Fox & 4047 Ramkvilla Ram.

Såklart jätteroligt, och det bästa av allt är att nu, cirka en vecka efter riksbedömningen (och två veckor efter avvänjningen) så har de satt fart och växa igen, och nu känner vi oss inte alls oroliga att de inte skall hålla måttet vid årets auktion, alternativt hemmalivförsäljning. Härligt.

Sedan kommer en ytterst arbetsam och jobbig dag, nämnligen fotrötebesiktningen. Nära 300 djur skulle vändas uppåner på och kollas klövar. Det gick över förväntan bra. Djuren höll sig lugna och samarbetade väl, veterinären och dess lärlingar höll sig på gott humör och kämpade i jämna tag på i samarbete med oss djurägare. Och efter att den sista livtackungen var besiktigad kunde vi trötta med nöjda pusta ut och konstatera att allt såg bra ut, inga som helst tecken på någon fotröta. Nu återstår det kluriga arbetet med att välja ut vilka bagglamm som skall anmälas till auktionen, men det lovar jag återkomma till.

Augusti och september är verkligen intensiva månader som mycket går i lammets tecken. Det är pälsmönstring, det är vägningar inför slaktleveranser, avvänjning, jobb med Elitlamm, riksbedömning och anmälan till hösten auktion (om bagglammen som är utvalda till liv håller måttet och får poäng så det räcker till). I år är det dessutom ett extra moment, nämnligen fotröta-kontroll. Ett projekt som görs i samarbete med Svenska Djurhälsovården, Jordbruksverket och Gotlands fåravelsförening ska försöka få till en fungerande rution för att i möjligaste mån säkerställa att de besättningar som säljer baggar på auktion är fria fotröta. Det innebär att besättningen alla livdjur skall samlas ihop, en och en placeras i en såkallad tackvändare, och så skall utbildade veterinärer från SDHV besiktiga klövarna. För vår del sk den övningen utföras på torsdag nästa vecka, det kommer bli en intensiv dag.

Igår kämpade vi oss igenom årets första "bagg-bad". Bagglammen som är utvalda som möjliga riksbedömningskandidater är nu noggrant tvättade, något som verkligen var nödvändligt. Man kunde tro att de skulle vara relativt rena efter allt regnande, men det var snarare tvärt om. De var riktigt skitiga och duschvattnet var helt beiget vid första sköljningen... På tisdag, den 24:e augusti är det dags för riksbedömning här på norra Gotland.

På bilden ser ni en av förra årets livbaggar "Nors Glitter". Han fick 27,5 poäng (av 30 möjliga) och 4,5 i helhet. Fin kille :-)

Frank`N`Stein är nu levererad till Skåne och individprövnings-stationen Gunnarp. Hoppas, hoppas att han ska trivas och hålla sig frisk! Jag har gjort en presentation av Frank för er som är lite Charolaisintresserade, den hittar ni under Charolais - Frank`N`Stein, eller raka vägen via den här länken.

Idag var det dags. Avskedets bittra stund. Vår prövningskandidat, 628 Frank har fått bott inne tillsammans med sin mor sedan veterinärbesiktningen som var i mitten av juli. De har haft det rätt gtt därinne, knaprat ensilage, myst i halmen och sluppit bli blöta under de rejäla slagregn som Gotland drabbats av i slutet av juli. Men nu börjar dagarna bli räknade inför att det är dags för Frank att bege sig till Skåne & "skolstarten", och idag fick 7018 Lyre, hans mamma åka transport ut på bete igen. Frank måste lära sig att stå på egna ben de här sista dagarna han är hemma, så att han är mer rustad att klara av miljöombytet sedan. Bara att förstå vad dom säger där nere är ju inte helt lätt .... :-)

Sedan har jag tvättat transporten så att den är ren och prydlig inför nästa veckas lammjobb. Känns bra, jag gillar när saker är rena.

Ikväll ska vi njuta av att det är 27 grader varmt & lördag, så när Elof kommer hem från halmpressningen ska vi gå ner till stranden och grilla tillsammans med goda grannar. Helt klart något att se fram emot!

Nu är årets lammungar mönstrade, och höstens första leverans av slaktlamm har åkt. Det har inte varit något optimalt lammår, först den extremt kalla och blöta våren, sedan tre veckor med tropisk värme och nu då, regningt och dåligt med sol igen. Vikterna är därav sämre än ett normalår. När det gäller pälsen tycker jag dock att vi har hittat en hel del lovande lamm. När det gäller bagglammen har vi drygt 20 st som fått ett litet snöre i öronmärket, och är under observation som riksbedömningskandidater. Nu hänger det på hur de fortsätter utvecklas, och på hur deras index m.m ser ut på pappret när jag hunnit mata in årets mönstringsresultat i Elitlamm. Spännande och rolig tid.

Nästa vecka är det åter dags att leverera lamm, i samband med det ska tackorna skiljas av och riksbedömningskandidaterna skall duschas så att pälsen är ren och fin inför domarnas kritiska bedömning.

På bilden ser ni Lindholmen Benny, tyckte det var en så charmig bild, han ligger ihoprullad och vilar, nästan som en hund :-) Om ni tycker han ser lite konstig ut vid nosen beror det på att jag hade med en liten hink krossad spannmål som lockbete när jag skulle ner och hälsa på baggarna. Kan i efterhand säga att det var en extremt dålig ide´när man tänkte sig ta kort på svarta blanka bagghuvuden... De var både dammiga och vita runt nos och mun efter att ha snaskat i det mjöliga godiset...

Knappt hinner man fästa orden på pappret att man skall tillbringa mer tid på kontoret så blir det krass verklighet till 110 %. Idag har vi revision av vår certifiering av ekologisk produktion, vilket innebär att ALLA papper skall fram. Det är växtodlingsplaner, djurjournaler, transportsedlar, veterinärjournal, följesedlar (you name it..) . Ingen fara i och för sig, vi har jobbat hårt på att utveckla våra hamstergener så vi spar på allt :-)

Igår började vi flytta runt en del djur, några marker är rejält och bra avbetade, andra har fått tillfälle att fröa och skall nu betas. I och med den förflyttningen så börjar vi också plocka hem kalvar, så nu känns det som att hösten närmar sig med storm steg.

Igår var jag med om när en dam råkade ut för en otäck olycka och fick en rejält tung järnställning i huvudet. Mkt blod och ett stort hack (typ tio centimeter långt) mitt uppe på huvudet. Det slutade väl efter besök på akuten och ett större antal stygn har jag fått uppgift om, men jag blev väldigt påmind om hur fruktanstvärt fort det går när olyckan är framme, och känslan när jag själv grävde igenom vår bil utan att kunna hitta den olycksfallskudde som jag så väl vet skall finnas där, den var inte kul. Inte lätt att hitta något rent att stoppa blod med i en hast när man inte har ordning på sakerna!! Nu har jag lovat mig själv att en mkt väl utrustad sådan kudde skall finnas lättåtkomlig i bilen på ett ställe där den ALLTID skall ligga, så att man lätt vet var den är, även om man är chockad eller under rejäl stress. Den vi har nu ligger tillsammans med nödhjulet under golvet bak i bilen, under hundburen. Helt fel ställe!

Sommaren är en svårt tid när det gäller att hålla en god struktur på arbetet. Saker blir gjorda men det är allt för lätt att lägga nog så viktiga uppgifter på hög för att ta tag i "senare". Nu har vi haft en period av lite sämre väder här på Gotland vilket gjort att jag börjat beta av "toppen" av min att göra lista på kontoret. Några grejer är oundvikliga som att betala räkningar osv, men nu har jag ägnat ett gäng kontorstimmar åt att gå igenom samtliga djur på pappret, efter vårens körningar av blup och avelsindex. Gjort listor och begrundat varför siffrorna ser ut som de gör och hur väl de överensstämmer med den bild vi själva har av djuret, så som det fungerar i verkliga livet. Tidskrävande men roligt!! Så just nu är jag till max uppdaterad på vår besättning och har även börjat få till en strategi inför våren 2011. En sak har jag lärt mig och det är att när kalvningarna drar igång där efter nyår, då finns inte mkt tid att fundera djupgående över ev tjurinköp osv, utan en hel del grundläggande planering måste tänkas klart under hösten.

En sak som glädjer mig mycket är årets omgång av kvigkalvar. De ser genomgående fina ut, många har intressanta härstamningar att bygga vidare på, och det är bara ett fåtal som straffar ut sig från start ( tex hornstatus, födelsevikt osv). Det ska bli ytterst spännande att få lära känna det här gänget efter avvänjning och plocka fram de individer som skall vara med och forma framtiden i besättningen.

Igår kom äntligen veterinären, veterinärbesiktning av prövningskalv var inget som stod högt på deras prioriteringslista, något som man i och för sig kan förstå om det är ont om personal så här i semestertider. Vår 628 Frank skötte sig väl, jag var väldigt nyfiken på hur han skulle agera då han inte är det minsta tam eller hanterad sedan tidigare, men han gjorde ett rejält rymningsförsök och fann sig sedan i sitt öde´. Allt var till belåtenhet, och nu har Frank tagit ytterligare ett steg på väg mot den nya individprövningstationen Gunnarp i Skåne.

Lammen har vi här hemma nedanför gården nu, där de betar en betesvall på åker. Det märks tydligt att den kalla och blöta vår och försommar vi haft i år inte varit bra för deras tillväxt, och nu känns det viktigt att ge dem så bra förutsättningar vi kan för att få dem att sätta fart och växa igen. Tackorna ska sedan gå ut och fortsätta göra naturnytta efter avvänjningen isamband med mönstringen. Om allt går enligt plan ska vi försöka få mönstringen gjord i första veckan av augusti, sedan väntar förhoppningsvis riksbedömning vecka 34 för de bästa bagglammen.

Aladin är infångad och finns här hemma på gården för att få behandling och pyssel. Något som han själv inte verkar vara det minsta glad eller tacksam över. Han är i rätt dåligt skick, och är förfärligt mager. Han äter och dricker dock enligt plan så vi har någon form av hopp om att han skall repa sig när det gäller den biten. Han har ett flertal stora fula köttiga sår och har skadat en bak-klöv rätt rejält, så ännu känns det inte helt självklart att han skall bli återställd. Lite är oddsen emot oss med tanke på rötmånad osv men vi har fått utmärkt hjälp av både vår klöv-vårdare och av veterinär så vi gör så gott vi kan.

Igår körde vi hem all andraskörd, det ser verkligen ut att bli prima foder och idag har vi till vår stora glädje fått några droppar regn, de första sedan veckan före midsommar. Har vi tur så kommer det här lilla regnet följas av mer de närmsta dagarna, det skulle verkligen göra underverk för vår sent sådda vårsäd.