Det är som att bita sig i svansen

När jag tog bilden som får symbolisera det här inlägget så tänkte jag, å vilken charmig bild, den ska jag spara till något kul tillfälle. Nu får den i stället symbolisera något tråkigt. Vad jag syftar på med min rubrik är att jag hade precis lagom hunnit ut efter att ha skrivit mitt förra inlägg här i bloggen när jag fick ett samtal från Elof som var ute och fodrade djuren. Vid flocken på Medebys var Aladin inte med fram när Elof varit där med en ensilagebal. Samtliga andra djur i flocken var framme. Det kändes med en gång olycksbådande. Dels så är Aladin en kille som älskar mat, han skulle aldrig frivilligt hålla sig undan när fräsch mat serveras. Han är också ett utpräglat flockdjur, och håller alltid noga vakt över sin flock och ser till att den håller sig samlad. Att han frivilligt skulle hålla sig undan för sig själv kändes ytterst osannolikt. Det var däremot inte just Aladin som min oro gällde där i första skedet, utan tanken var att han ev kunde fått nyss på Daltons flock som går i en närliggande betesmark, och tagit sig in dit för att uppvakta någon vacker kviga. Sagt och gjort, tog motorcykeln och började leta. Besökte Dalton till att börja med. Allt lugnt och fridfullt. Besökt Simmentalflocken som finns i motstående riktning ned mot havet på betesmarken vid Harudden. Även där lugnt och inga tecken till oro. Kör in på betsmarken vid Medebys, räknar noga över Aladins flock så att ingen mer saknas. Kör och kontrollerar alla staket, hittar inget trasigt eller avvikande. Kör upp till dammen, där finns inga spår av djur, de har gott om vatten i varenda dike, så de har inte ens behövt gå till dammen ännu. Kör sedan kors och tvärs över hagen, går längs med alla diken. Inte ett spår av Aladin. Får ge upp när mörkret kommer. På måndagen fortsätter vi leta, går till fots genom alla tätare endungar, alla diken igen och även området kring dammen igen. Det känns osannolikt att han ska ha kommit ut ur hagen utan att det skulle synas minsta skada på staketet. Ingen Aladin.

Elof pratar med grannarna, och de lovar kolla upp sina staket och marker som gränsar mot våra, samt hålla utkik efter spår.

Det märkliga är att vi hittar inget avvikande, förutom att han är borta. Skulle han ligga död någonstans i hagen så borde fåglarna vara indikatorer på det. Örnarna och kråkorna brukar vara blixtsnabba på att hitta om något djur förolyckats. Å andra sidan, skulle han ha kommit ut, utanför hagen så borde han sökt sig till andra djur, och alla de andra flockarna verkar väldigt ostörda och lugna. Vad gör man? Någon som har några bra tips att ge?

Kommentera gärna inlägget:


Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Tina » JD 7530:  ”Västkustens väder har varit helt underbart oxå, Håkan gillar blå traktorer bäst,..”

  • Tina » 1 + 1 = Lycka:  ”Haha, vi har tre lammungar, vi ligger före....”

  • Eric Holgersson » Upp och ner, ner och upp:  ”Här har vi än så länge 80% kvigkalvar...”

  • Anna » Nähä inte det...:  ”Hej Synd på den lilla tackungen. Aldrig roligt när det inte går åt rätt håll fas..”

  • Karin W » Ännu en dag:  ”Lycka till Med Pelle, han ser jättefin ut!”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-